Edith Södergran

Edith Södergran var en finlandssvensk poet, född 1892 i Sankt Petersburg och död 1923 i Raivola. Hon debuterade 1916 med diktsamlingen 'Dikter' och publicerade därefter flera banbrytande verk, bland annat 'Septemberlyran' (1918), 'Rosenaltaret' (1919) och 'Framtidens skugga' (1920). Hennes tidiga dikter präglas av en symbolistisk och expressionistisk stil med starka naturbilder, ofta från den karelska landsbygden. Teman som död, ensamhet, kärlek och andlig längtan återkommer genom hela hennes författarskap, men med tiden utvecklas en alltmer kosmisk och profetisk ton. I senare verk som 'Framtidens skugga' utforskar hon visioner av en ny mänsklighet och ett gränsöverskridande jag. Hennes diktning utmanade den rådande nationalromantiska traditionen och banade väg för modernismen i svensk litteratur. Södergran skrev också prosadikter och aforismer, men det är främst som lyriker hon har fått sitt eftermäle. Efter hennes död publicerades bland annat samlingen 'Landet som icke är' (1925) som ytterligare befäste hennes rykte. Idag betraktas hon som en av Nordens mest betydelsefulla poeter under 1900-talet, och hennes verk har översatts till flera språk.