Tag mig. – Håll mig. – Smek mig sakta. Famna mig varligt en liten stund. Gråt ett grand – för så trista fakta. Se mig med ömhet sova en blund.
Gå ej från mig. – Du vill ju stanna, stanna tills själv jag måste gå? Lägg din älskade hand på min panna. Än en liten stund är vi två.
I natt skall jag dö. – Det flämtar en låga. Det sitter en vän och håller min hand. I natt skall jag dö. – Vem, vem skall jag fråga, vart skall jag resa, till vilket land? I natt skall jag dö. – Och hur skall jag våga?
I morgon finns det en ömkansvärd och bittert hjälplös stackars kropp, som bäres ut på sin sista färd att slukas av jorden opp.
Harriet Löwenhjelm (1887–1918) var en svensk poet och bildkonstnär. Hon föddes 1887 och dog i tuberkulos 1918, endast 31 år gammal. Under sin korta livstid publicerade hon endast ett fåtal dikter i tidskrifter. Efter hennes död utgavs diktsamlingen 'Dikter' 1919, som samlade hennes lyriska produktion. Hennes poesi kännetecknas av teman som dödslängtan, religiös tro, ensamhet och naturens skönhet. Stilen är ofta lågmäld och introspektiv, med ett starkt bildspråk hämtat från naturen och kristen symbolik. Löwenhjelm är även känd för sina teckningar och akvareller, som ofta illustrerar samma motivkrets som dikterna. Hon räknas till de betydande svenska poeterna från det tidiga 1900-talet. Hennes verk har fortsatt att läsas och citeras, och 'Dikter' betraktas som en klassiker inom svensk lyrik.
Step-by-step learning, voice recordings you can share, and review reminders.
